---

Gårdagens fotografering blev inte riktigt som planerad! Det började med att bruden ringde mig lagom tills att jag rullade in på Nacka Rådhus parkering tio minuter innan vår utsatta mötestid. "Har du hunnit bege dig hemifrån redan eller?" sa hon... "...för vigselförrättaren är inte här än..."

Tanken var att vi skulle mötas utanför entrén efter deras borgerliga vigsel för att åka till Nyckelviken och ha vår porträttfotografering. Men nu hade det blivit någon miss och vigselförrättaren hade ingen aning om att han skulle viga detta par idag! Han var glatt ovetandes hemma och skulle just till att dammsuga när brudparet (till slut) fick tag på honom. Så när jag kom dit så hade de stått utanför det tomma och låsta rådhuset i en timme.

Brudgummens bror hade för en halvtimme sedan åkt iväg för att hämta vigselförrättaren. "Han borde ju komma snart", sa de.

Det var alltså ett ganska fruset brudpar som jag skakade hand med denna blöta och ruggiga dag. Som tur var stod de under tak i alla fall... Och de var vid gott mod och hade god humor! Vi hade faktiskt riktigt trevligt medan vi väntade. Jag dokumenterade såklart hela förloppet :-) Hade ni förväntat er något annat? Vi sa många gånger att detta blir en rolig historia att berätta sen!

Så kom alltså bilen till slut och den - väldigt sympatiske måste jag säga - vigselförrättaren steg ur, fällde upp paraplyt och kom fram till oss. Äntligen! Då går vi in i värmen!!

...Koden funkade inte.

Han testade om och om och om igen. Vad är detta? kunde man se skrivet i brudparets ansikten... Efter tio minuters misslyckanden gick han till en annan port och vi kom faktiskt in den vägen. Då var det dags för nästa låsta dörr: vigselrummet. Tror ni att vi kom in där? Nja...

Men det fanns varmt kaffe och te "det är bara att ta för er!" sa den sympatiske herren och sprang iväg. Vi kunde höra hur han bankade på olika dörrar i huset, på olika våningar. Ett tag trodde vi att han låst in sig i något rum och ville att vi skulle släppa ut honom så jag sprang upp för att kolla läget. Men det var en vaktmästare han var på jakt efter tydligen "Han är ju någonstans i huset, har jag hört!"

Nu var brudparet liiiite oroliga. Vad var detta för makter som jobbat emot dem? Bruden, som var höggravid, hade hunnit bli vrålhungrig vid det här laget och undrade om jag kunde tänka mig att köra förbi McDonalds innan fotograferingen sen.

Till slut kom han dock tillbaka med vaktmästaren i släp och vi kunde komma in i ett vigselrum och de kunde äntligen vigas! Så jag hängde med på den resan också. Dokumenterade ceremonin, vilket ju inte alls var meningen. Men vid det här laget hade vi liksom lärt känna varandra ganska väl och det kändes som om vi var vänner, typ :-) När de lyckliga tu blivit förklarade man och hustru kramades vi allihopa och sa att det nog var meningen att det skulle bli som det blev för tänk vad fina bilder de får från hela äventyret!

En timme efter utsatt tid körde vi därifrån och då var molnen mörka och det ösregnade. Någon utomhusfotografering i Nyckelviken var det inte direkt läge för... Så istället (efter en sväng förbi McDonalds drive in såklart) åkte vi hem till mig och körde studioporträtt istället.

Vilken grej! Puh! Men slutet gott allting gott! Och jag är säker på att detta härliga par är lyckliga ihop hur omständigheterna än må vara! Blir jätteroligt att visa dem bilderna också, de blev sååå fina!