Jag har haft en intensiv fotohelg och det har gått bra trots att sinnet och kroppen allra helst bara velat dra täcket över huvudet och stanna hemma. Det gick ju bra eftersom jag har ett sånt underbart jobb.

 

Jag fotade till mitt projekt i fredags med en vacker modell. Stackars Erik fick hålla sig hemifrån tills vi var klara... men med vädret som var i fredags så var det egentligen inte alls synd om honom... I lördags var det en borgerlig vigsel som förevigades på Stadshuset med efterföljande gruppbild och porträttfotografering. Solen höll sig bakom molnen den dagen och på något sätt tyckte jag att det kändes rätt. Idag hade jag två fotograferingar. Först var det två syskon på besök i dagsljusstudion och sedan var det gravidfotografering i blixtstudion mot svart bakgrund.

 

Något som alltid följer med inbokade fotograferingar här hemma är s t ä d n i n g. Så jag och Erik har storstädat. Organiserat, dammsugit, putsat och torkat. Under mormors tavla tände jag några ljus och ställde fram en av mina favoritbilder på henne. Känns, så som det alltid känns när någon går bort, overkligt och oändligt sorgligt. Att någon plötsligt inte längre finns här på jorden. Att den kram man fick sist man sågs var den sista.

 

 

www.leafoto.se