När Nino föddes fotograferade jag honom med hans föräldrar och nu, tre år senare, var det dags igen. De hade vägarna förbi Stockholm och passade på att komma förbi :-)

 

Känns alltid väldigt roligt när man får utomlänskunder! Det kryllar ju av duktiga fotografer därute, så jag blir alltid smickrad och glad när de ändå väljer att komma till mig trots "omvägen". 

 

Det händer att kunderna och jag har lite olika uppfattning om vad som är bästa beskärningen av ett foto. Inte ofta, men ibland. Det hände denna gång. Min smak utvecklas och ändras ständigt och något som jag nog inte gjorde så mycket för tre år sedan men som jag nu älskar är att ge mina modeller utrymme. Särskilt ifall uttrycket strävar åt något håll. Som här - det kändes för mig helt rätt att ge utrymme åt trädtopparna ovanför Ninos huvud. På samma sätt föredrar jag numera att inte centrera så ofta. Jag placerar hellre mitt objekt mer åt höger eller vänster (beroende på åt vilket håll de är vända och vad jag vill att bilden ska ha för uttryck).

 

Mina kunder denna gång ville hellre ha bilderna på närmare håll. Och de var inte så förtjusta i ocentrerade porträtt. Så då beskar jag om. Jag må älska bilderna precis som de är, men jag bryr mig ännu mer om vad mina kunder önskar och ifall vi tycker olika så försöker jag alltid ge dem det som DE vill ha. Man får tycka annorlunda! Skulle jag gå tillbaka till bilderna om några år så kanske jag skulle tycka annorlunda jag med :-) 

 

Hur som helst behåller jag alltid "min" version :-) Så blir alla nöjda och glada!

 

Så - här är bilderna från en vild och galen familjefotografering (familjefotograferingar är oftast såna) här i Enskede! Vi fotade först inne i dagsljusstudion och sedan ute på ängen här utanför!