foto taget med Canon 5D mark ll och Canon 70-200 2.8 USM

 

 

Hade en superhärlig fotografering med de här söta vännerna! Ni fâr se fler när jag kommit hem och kunnat gâ igenom dem ordentligt... tog hur mânga som helst :-)

 

Lite annorlunda att fotografera i solen och dessutom i medljus! Att det gick bra var för att solen stod lâgt pâ himlen och ljuset sâledes var varmt och inte för jobbigt för barnen att titta mot. Jag är jättenöjd med resultatet och önskar att jag kunde ha fler sâna här fotosessioner!

 

Y en español...

 

He tenido una sessión de fotografía con esas amiguitas tan lindas! Más fotos pondré cuando estoy de vuelta a mi ordenador proprio... ¡sacó basatnte!

 

Es un poquito diferente sacar fotos en el sol ¡y sin que sea contraluz! y no en la sombra donde las saco normalmente. Funciona porque el sol estaba bajo y la luz entonces cálido y no tan fuerte - o sea las niñas podrían mirar hacia mi sin problema. Estoy supercontenta con el resultado y OJALÁ podría tener más sessiones así...  

 

 

 

 

 

Jag och mamma har skaffat oss riktigt hälsosamma rutiner här pâ ön. Vi börjar dagen tidigt - innan solen gâtt upp. Cyklar snabbt pâ det promenadstrâk som numera börjar vid vârt hotell och följer kusten ända bort till Las Americas shopping- och discotillhâll. Vi cyklar förbi hamnen och den konstgjorda stranden Las Vistas och nâr vârt mâl cirka tjugo minuter senare: "Maui Beach" som är ett hak utan strand men med sand under solstolarna och sedan en charmig pool framför som bestâr av havsvatten. Poolen är inte "stängd" utan vâgor rullar in frân ena hâllet och när vâgorna är höga och starka sâ kastar de sig mot poolens utsidor och skjuter fontäner av vatten till poolen. 

 

Där lägger vi oss och gör en halvtimmes träningsprogram som bestâr av core-inspirerade övningar och en ordentlig stretch. Efter det tar vi plats pâ varsin solstol under ett parasoll och äter frukosten där.

 

Det är en härlig start pà dagen!

 

Sedan solar vi och läser och softar. När det börjar bli för varmt för att sola sâ kastar jag mig i den där poolen och simmar en halvtimme. Det är häftigt hur mycket snabbare tiden gâr när man simmar i en sâdan bassäng till skillnad frân en simhall hemma... 

 

Pâ andra sidan poolen hâller surfarna till. Bilden här ovan är tagen frân detta ställe. Helt ok utsikt alltsâ! ;-)

 

Vi avslutar vâra hälsosamma dagar med att promenera upp och ned längs den längsta stranden i Los Cristianos - Playa Las Vistas. När solen stâr lägre pâ dagarna sâ ligger sanden hârdare packad men ändâ mjuk... Perfekt underlag fór lite rehab-gâng!

 

 

 

 

 

 

Hade man haft ett par som suttit pâ det där staketet och kysst varandra hade den här bilden blivit tavla :-) Älskar sàdana där romantiska lyktstolpar och siluetter av palmer. 

 

Det är lätt att leka med tanken vad jag skulle gjort om jag valt annorlunda dâ, när jag valde att bryta upp och loss och flytta hem till Sverige igen efter fyra âr pâ Teneriffa. Om jag valt att stanna kvar, sâsom tanken varit frân början. Hade italienaren som jag var tillsammans dâ ocksâ stannat, istället för att flytta hem till Italien? Hade vi fortfarande varit tillsammans i sâ fall eller hade det tagit slut av andra orsaker? Hade det blivit nâgon tango i Buenos Aires? Hade jag över huvud taget upptäckt tangon? Hade jag stött pâ Erik pâ nâgot dansgolv en sommar i Sverige och flyttat hem för kärleken?

 

:-)

 

Men med den ekonomiska situation som är nu tvivlar jag faktiskt pâ att det hade fungerat i längden.

 

Jag hade vid nâgot tillfälle fem olika jobb när jag bodde här. Jag jobbade halvtid som arbetsterapeut, tjugo procent som spanskalärare pâ Svenska Skolan, tisdagar pâ flygplatsen (myTravel), helger som bröllopsfotograf och hade pâ kvällarna kurser fór vuxna i spanska och teckning och ett tag även salsa. (Det var en hel del planerande som krävdes!!!)

 

De flesta av mina jobb hade uppehâll mellan april och oktober. Fem mànaders glapp alltsâ.

 

Jag fick alltid komma hem till Sverige och jobba pà sommaren. Vi flyttade ofta - eftersom man inte har râd att ha kvar en lägenhet som man inte bor i. Man hade aldrig sina egna möbler utan hyrde alltid hem som redan var möblerade. Det var klurigt att veta vad man skulle göra med bilen när man inte var här pà flera mânader. Det var svârt att fâ fasta jobb.

 

Läget är definitivt inte bättre här nu. Det är inge mânga kvar som bodde här dâ. Italienarna och fransyskan som vi delade lägenhet med periodvis har alla flyttat härifrân. De flesta svenskar som jag umgicks med är i Sverige nu. Min bästa vän är pâ väg hem till Schweiz efter sju àr här.

 

Hur som helst känner jag mig lycklig och till freds med mina val och hur det blev i slutänden. Jag skulle inte ha velat haft nàgot ogjort. Jag har alltid följt mitt hjärta och jag är lycklig.

 

 

 

 

 

Igâr pâ fotosessionen med charmiga Liam :-) Sâ härligt ställe han bor pâ!! Mitt ibland alla dessa växter och träd och frukter och djur. Och sâ mysiga föräldrar ocksâ! En riktig liten idyll har de.

 

Vi hoppade runt för att fotografera pâ olika ställen - fanns sâ mycket bra ljus och hárliga platser! Man hinner ju bara sâ mycket med en liten parvel pâ fem mânader...

 

Vad tror ni - jag tror att han kommer att bli en riktig flick-magnet, med de ögonen och det smilet!!

 

 

 

 

Det är alltid speciellt att komma hit till Teneriffa, mitt andra hem. Det är som att kliva in i kulisserna där mitt tidigare liv utspelat sig. Vart jag än är finns det minnen och vanor som hoppar pâ mig. Bekanta dofter, bekanta gupp i vägen, bekanta vyer. Jag köper frukt pa samma ställe som jag brukade, jag är trogen den "bästa" glassbaren, jag sitter och bloggar pâ samma ställe som jag satt och mailade förut (hade aldrig internet hemma här).

 

Det är bâde härligt och sorgligt. Även om jag ingenting ângrar sâ saknar jag ändâ allt det här väldigt mycket. Klimatet, rytmen, tempot. Lättheten i att vara. Att man aldrig är osynlig. Att bo i en by där man hälsar pâ folk man gâr förbi pâ morgonen. Att alltid vara solbränd (inte direkt brun utan egentligen mest "inte blek"). Att alltid se berg och/eller hav i horisonten.

 

Jag var duktig pâ att aldrig ta de där sakerna för givet. Minns att jag alltid, under mina fyra âr hár, tyckte att det var sâ hárligt exotiskt just det där att parkera under en palm eller promenera längs havet och höra pâ när vâgorna bröts.

 

Jag älskar att fâ prata spanska igen. Det är nog nâgot av det jag saknar allra mest i Sverige. Att inte ha den där vardagsspanskan.

 

Som sagt, det är svârt när man "bott in sig" nâgonstans, kallat det för "hemma". Svârare dâ man har sitt hemma pâ flera ställen. Dâ kommer man alltid att fâ dras med hemlängtan.

 

 

 

 

 

Igàr hade mamma och jag en dag som skilde sig frân andra dagar. Min goda vän Michelle tog med oss upp i bergen för att hälsa pâ en gemensam vän som numera är nybliven mamma :-) Hon bor tillsammans med sin spanske karl pâ hans farm där allt som odlas är biodynamiskt. Vi fick en tour kring de exotiska växter och blommor som trivs där uppe och frukt- och grönsaksodlingarna. De har även höns som värper ägg som de säljer vidare, samt fâr. Vi fick även träffa deras hundar och katter. 

 

Riktigt idylliskt hade de det. Michelles dotter Shirin var ocksâ med och jag fick äntligen använda mitt 70-200 som fram tills igâr inte tagits upp ur resväskan. Har lurat till mig en fotosession med den söta, fem mânader gamla Liam imorgon ocksâ :-D 

 

Jag har lite abstinens... massa fina miljöer och ljus och sâ ingen att ställa framför kameran... (mamma ställer inte alltid upp pâ den punkten...) 

 

Har hört att det snöat i Stockholm - en serio? Skönt att vi har en dryg vecka kvar här!

 

 

Här bor mamma och jag just nu. Pa Costamar i Los Cristianos, södra Teneriffa. Rätt lângt ifran lyxigt - poolen är ur funktion och stranden utanför är inte mycket att hurra för. Det är förmodligen Los Cristianos blâsigaste punkt. Kranarna känns som om de ska lossna när man vrider pa dem och det mesta av inredningen i var lägenhet är udda. Till och med skâpens dörrknoppar är omaka!

 

Men varmvattnet i duschen är fylligt och varmt hur làng tid som helst, vi har inte kackerlackor, vi kan ha cyklarna inomhus utan att de är i vägen, det är alltid rent och soporna försvinner konstigt nog av sig själva (?), det är härligt svalt pa natten, vi har varsitt rum och vi kan somna till vâgorna som slàr.

 

Vi stormtrivs! Costamar ligger längst bort pa strandpromenaden vilket betyder att vi alltid far hälsosamt med kondition när vi ska cykla nagonstans - en trevlig bonus tycker vi! Det är ocksa aldrig nagot oväsen (mer än vâgor och vind!). Cyklarna har vi fatt lâna frân en kompis till mig som hyr ut cyklar och permobilar, hur snällt som helst. 

 

Hur har ni det där hemma i Sverige? ;-) Kram!

 

 

 

 

 

 

Ledsen att ni inte hört fran mig pà ett tag - och far sta ut med att läsa detta utan prick över a där det borde vara en... Jag och mamma har det u n d e r b a r t här borta pa Teneriffa! Vi semestrar järnet :-)

 

Nagra bilder fran stranden tänker jag inte visa, eftersom det var stormvindar de första dagarna... sand och systemkamera hör inte ihop... Sandstorm och Helena hör inte heller sa bra ihop... Jag satt och läste min bok sittandes med solbrillor, kepa och en shal över kepan och som sedan täckte sidan pa ansiktet och munnen...

 

Vi stod inte ut sa länge utan lämnade tidigt vara dyra solstolar och parasollet som var pa gränsen att slita sig och rulla bort längs stranden och troligtvis skada nagra oskyldiga pa sin framfart...

 

Nagra vackra utsiktsbilder fran var balkong kan jag inte heller visa för var utsikt är ordentligt skymd. Dels av var grannes balkong och dels av en gigantisk palm som i princip är pa väg att flytta in i lägenheten.

 

Det jag kan visa är nagra bilder pa min jättefina lilla mamma, som är denna resas talmodiga modell! Vi var pa promenad igar och hon var sa charmigt matchande sa jag kunde inte sta emot en liten fotosession där vid hamnen :-)

 

 

 

 

Jag jobbar på för fullt med min hemsida och är grymt laddad inför att visa upp den för resten av världen! Idag stötte jag på det här parets bilder från januari 2011 och kände att det var dags att ge sig på raw-filerna igen, såhär några år senare! Har lite nya knep i baggaget och en annan blick - och kunde få fram bilder som jag förut gett upp utan att försöka fixa till! Lite linsöverstrålning tog jag bort i Photoshop, bilderna i färg fick ny mättnad och skärpa samt de svartvita bilderna fick ytterligare lite stuns. Märkte dock att min stil vad gäller att föredra de mer dramatiskt svart-vita bilderna hänger kvar, det var inte så stor skillnad på de svartvita då och nu faktiskt :-)

 

De liggande bilderna vid vattnet är tagna med blixt. Min gamla Canon 430ex. Inte ofta jag tar porträtt med blixt utanför studio-världen, men här tycker jag, såhär i efterhand, att jag gjorde ett bra val! 

 

Hoppas för övrigt att få fotografera det goa paret igen snart! De bor på Teneriffa och är mina fd. lägenhetskamrater. Hon är fransyska och han är italienare. Hunden Noa är dock kanarie! Jag mailade dem idag för att höra om vi skulle ses när jag kommer ner... Hoppas hoppas! :-)

 

 

 

 

Biljetterna är bokade! Känns så himla skönt. I april kommer jag och mamma att kunna promenera längs den här stranden, sitta i bikini och titta på andra bleka turister och med solglasögonen på nästippen läsa harlequinromaner under en, förhoppningsvis, gassande sol.

 

Jag längtar!

 

Sol och kluckande vågor, cykelturer längs strandpromenaden och sangria under en palm. Semesterliv. Även då jag bodde där så gav jag mig några veckors semester varje år då jag gjorde precis sånt där turistigt som att spendera hela dagarna på stranden. Vardagslivet såg blev ju just det - vardagsliv. Även om det aldrig upphörde att vara exotiskt att parkera bilen under en palm, jogga längs med havet, äta lunchen på stranden eller ta ett kvällsdopp i solnedgången innan man åkte hem. Inte så konstigt att jag saknar det där flip-flop-livet ibland, eller hur?

 

Ska bli underbart att återse mina gamla trakter :-)

 

 

 

Idag kollade jag på resor till Teneriffa :-) Inga biljetter bokade än - måste nog prata med chefen först... men hoppas hoppas! Fick en sådan längtan plötsligt! Det var alldeles för länge sedan! Min kropp behöver SOL.

 

Plus att jag behöver en morot för att riktigt motivera mig att hålla igång träningen och hälsokosten.

 

Vad är bättre än vetskapen att man kommer att få strosa upp och ned längs den vackra Las Vistas i solnedgången? Eller ligga i den varma sanden med en bra bok i handen och en kall coca-cola bredvid? Vill fylla kameran med palmer och sandslott och glittrande blått hav!

 

Så jag SKA dit. Till mitt andra hem. Det var hela två år sedan sist. Hur kunde jag hålla mig borta så länge?